Tidigare:  Innan jag gick in i mitt rum gick jag förbi Elsa's. Dörren stod lite på glänt och den lilla lampan med dansande nallebjörnar på lös på ett bord bredvid hennes spjälsäng.
-"Hi Elsa", viskade jag och gick långsamt in till henne. Jag satte mig ner på pallen bredvid henne. Hennes små ögon var slutna och hon sov djupt. Jag satt där en stund och tittade på när hennes mage åkte upp och ner. Det enda som jag kände just då var att jag hade haft sån tur ändå. Jag var så tacksam över att jag fortfarande hade Elsa kvar. 
-"You miss her too, don't you?", viskade jag och tog ett lätt tag om hennes lilla hand. 
-"Cas, let her sleep", sa Jeremy och lutade sig mot dörröppningen. -"Mom needs your help downstairs"
Jag suckade lätt och reste på mig.
-"I know...I'm coming", sa jag och gick försiktigt efter Jeremy och stängde dörren efter mig igen.

* Cassidy's pov *

*Beep beep beep*

Jag satte mig chockat, hastigt upp i sängen och slog till klockan så den åkte ner på golvet med en duns. Klockan var sju och det var Måndag. Den jobbigaste dagen på hela veckan. Jag ville egentligen inte börja i en ny skola, men det var ju bättre än att vara mobbad.

-''Casi, are you up yet? You're gonna be late, honey'', hördes mammas röst från andra sidan dörren.

-''Mhm'', mumlade jag och gick upp ur sängen. -''Casi?'', fortsatte hon.

-''Yes, mother? Can I get the chance to wake up before you start talking?'', suckade jag och öppnade garderobsdörrarna för att hitta något passande att ha på mig. -''Do you know where you are gonna go?'' frågade hon. -''Yes, don't worry about it, I have everything under control''.

-''Good, come down and eat breakfast when you're dressed'', sa hon och gick ner till nedervåningen igen.

Jag hittade snabbt något att ha på mig. Det var nästan aldrig svårt att hitta kläder på morgonen eftersom jag hade så mycket olika plagg. Men innan jag klädde på mig gick jag in i ducshen. Det brukade ta runt 20 minuter för mig att ducsha på morgonen men det berodde iförsej på vad jag skulle göra och så vidare. Jag stod där och dagdrömde och lät det varma vattnet rinna ner över mitt långa hår. Klockan började gå iväg och jag började känna mig en aning stressad. Jag sköljde snabbt ur schampot ur håret och ställde mig på den lilla handduken som låg på golvet utanför duschdörren.

Medan jag virade en handduk runt midjan hörde jag Jeremy's röst utanför. -''Cas! Hurry up!''

Jag ignorerade honom och torkade istället mina ben och sedan resten av kroppen.

Håret lät jag självtorka och gick sedan ut ur badrummet och såg Jeremy stå där med bena i kors och en blick som kunde döda om det var så. -''How long does it take for a girl in the bathroom? Seriously'', sa han och gick in och stängde dörren bakom sig.

En stund senare hade jag fått på mig kläderna och sminket var på. Sen var det bara håret kvar.

Jag gick ner till köket där mamma och pappa satt och åt frukost.

-''Goodmorning sunshine'', sa pappa glatt och tog en klunk av sitt kaffe.

-''Morning'', log jag och tog ner en kopp från skåpet i köket. -''You have to hurry if you're gonna get there in time, you don't wanna be late the first day'', påpekade pappa.

-''I know, I know, I have 40 minutes, calm down please'', bad jag medan jag hällde upp te vatten i koppen och slog mig ner vid bordet. En tystnad spred sig över oss och jag bara satt där och vevade med skeden i teet. Tankarna for runt i huvudet på mig.

-''Is everything alright Casi?'', frågade mamma oroligt.

-''What?'', sa jag och vaknade från min dagdröm. -''Yeah, I'm fine, just nervous'', förklarade jag och fejkade ett leende. Jag ljög. Det var inte alls bra. Jag var nervös såklart men det var inte bara för att jag skulle börja i en ny skola för jag hade ju min bror där men för att jag var rädd att bli mobbad.

Jag vet att jag inte skulle tänka så, men av någon anledning så hade jag svårt för att låta bli.

Tjugo minuter senare var jag helt klar. Jag stod framför spegeln i hallen och tittade mig själv i ögonen när Jeremy kom ner från övervåningen. -''Are you done?'', frågade han och satte på sig skorna och slängde på sig en svart skinnjacka. Jag tog ett djupt andetag och vände mig mot honom. -''Yeah, let's go'', log jag. -''Bye mom!, ropade jag innan jag stängde dörren.

Pappa gav oss skjuts till skolan endast för att det var första dagen för mig och för att han inte ville att jag skulle gå vilse på vägen. -''Dad, I have Jeremy, you know, I won't get lost'', skrattade jag.

Han skrattade. -''I know honey, but I have to run a few errands before work so I don't mind giving you a ride to school'', log han. -''Ookay, if you say so''.

Tio minuter senare var vi framme vid skolan. -''Here we are!'', sa pappa glatt och tittade på mig i backspegeln. Jag satt helt stilla och stirrade ut genom fönstret. Vad var det för fel på mig? Det var bara en annan skola. Jag hade ju liksom gått i skolan innan, så det var ju inget nytt.

Jeremy sa hejdå till pappa och klev ur bilen. Han var på väg att ta några steg när han vände sig om och såg mig sitta kvar i bilen. Han hukade sig lite för att få ögonkontakt med mig genom rutan.

-''Are you coming?'', mimade han stressat. -''Casi, get out of the car, this is ridiculous'', tjatade pappa. Jag gjorde till slut som han sa och gick ur bilen. Jag stod där på trottoaren och såg mig omkring. Skolan var väldigt stor och gjord av tegel. Framför de stora ingångarna var det en stor gräsmatta med bord och bänkar där elever satt och pluggade. Jämfört med min andra skola så var detta rena slottet. Fast det var väl inte så konstigt eftersom det var en privat skola. Jag fattade egentligen inte vad jag gjorde där men jag kände att det inte var någon idee att säga emot.

-''So, do you know where you're going?'', frågade Jeremy. -''Yeah...I think so'', svarade jag och drog upp bandet på min väska som var på väg att glida ner från min axel. -''Good, see you later then, good luck sis'', log han och gick mot sina kompisar som satt vid ett av borden längre bort.

-''Thanks..'', sa jag tyst även fast jag visste att han var för långt bort för att kunna höra.

Efter att ha tagit ett djupt andetag gick jag med bestämda steg över gräsmattan. Bollar flög från alla olika håll och det kom mer elever hela tiden.

I samma stund som jag skulle öppna den breda glasdörren till skolan krockade jag ihop med en tjej.

I fallet snubblade jag till på något som låg på marken och flög framåt. Mitt huvud träffade nästan betongen men som tur var hamnade jag några sentimeter in på gräsmattan.

Där låg jag. Helt livslös för stunden och elever började samlas runt mig. Tjejen som jag hade krockat med reste sig upp från marken och borstade av smutsen från sina byxor. Eleverna runt mig började skratta och det gjorde ju inte saken bättre. Jag försökte att ignorera dom samtidigt som jag satte mig upp.

-''Back of you idiots!'', sa hon irriterat och några sekunder senare började folk gå undan. Mitt ben värkte och blod rann från knät. Jag hade slagit i benet hårt i betongen när jag föll. -''Here, let me help you'', sa hon sträckte ut sin hand mot mig som jag genast tog tag i. Sedan drog hon upp mig så jag kom upp på fötter igen. -''Thanks'', log jag. -''No problem, I'm sorry for running in to you, I didn't see you'', förklarade hon och lät mig stötta mig mot hennes axel. -''It's okay, shit happens'', flinade jag och ryckte på axlarna. Hon skrattade. -''Yeah, I guess''. -''You're new right?, fortsatte hon.

-''Yeah I am actually, I'm Cassidy Roberts'', sa jag artigt. -''Cool, I'm Mikayla Stewart'', presenterade hon sig och tog mig väska och hängde den över sin axel. -''Come on, I'll show you the way to the nurse''. Jag log mot henne och sedan gick vi sakta mot sjuksköterskan. Jag haltade lite lätt medan jag höll i Mikayla's axel. Elever som vi mötte i korridoren tittade nyfiket på mig och vissa flinade. Fast det var mest dom som skrattade åt mig på utsidan så jag var inte förvånad.

-''Okay, let's see how your knee is doing'', sa sjuksköterskan. Just det, hon hette Kikki.

Hon drog upp ena byxbenet och tittade lite på det innan hon gick fram till ett litet skåp med ett kors på. Hon rotade lite i skåpet och började -''So, how did this happen? It's a real wound you've got there''. Jag sneglade på Mikayla som flinade. -''Well, to make a long story short, I walked in to her a few minutes ago and she --'', jag avbröt henne. -''walked!?, skrattade jag. ''-You were running in to me''. Hon skrattade igen. -''Details'', sa hon och vifftade med handen. Jag skakade på huvudet.

-''What's your name sweetie, I don't think I've seen you here before'', frågade Kikki medan hon virade om mitt knä med bandage efter att ha tvättat rent såret.

-''No, I'm new, my name is Cassidy Roberts, but everyone calls me Casi or Cas'', log jag och försökte att undvika smärtan. -''I see, nice to meet you, and welcome!'', sa hon glatt och klappade lite lätt på knät. -''There you go''.

-''Thank you so much'', log jag och hoppade försiktigt ner från bordet där jag satt. Jag försökte ta några steg men jag kunde inte låta bli att halta. -''A great start, right?'', skämtade Mikayla och log brett. -''Absolutely''.

Vi gick tillsammans till första lektionen som vi hade båda två. -''Here it is'', sa hon plötsligt när vi kom fram till en dörr. -''I don't know if I can do this'', sa jag nervöst. Mikayla tittade undrande på mig. -''What do you mean?'', frågade hon. -''I mean, I can't go in like this!'', förklarade jag och nickade mot mitt knä som var täckt med vitt bandage. -''Don't be stupid, of course you can, in this class, nobody's normal'', sa hon och klappade mig på axeln. Jag sa ingenting utan gick efter Mikayla in i klassrummet. Alla var upptagna med sitt så det var nästan ingen som ens märkte att vi hade kommit in. Förutom läraren. Hon log mot mig när hon gick syn på oss och reste sig upp.

-''Listen up everybody!'', sa hon högt så alla tittade upp från sina böcker. -''There's a new girl here today and --''. Hon blev avbruten av en kille som satt längst ner i klassrummet tillsammans med hans kompisar. -''We've met her before'', påpekade han och nickade mot Mikayla. -''Ah, shut up'', snäste hon och lade en hand på min rygg. Läraren, vars namn fortfarande var okänt fortsatte att prata. -''Harry don't be stupid'', sa hon irriterat och fortsatte. -''This is Cassidy Roberts and she is starting today!''.

Just i den stunden ville jag dö. Det var så pinsamt att stå där och ha allas blickar på mig. Men jag visste att jag inte skulle komma ur det så jag fick bara gilla läget. -''You can sit beside Harry'', sa hon och pekade. Han tittade på mig en stund och av någon anledning fastnade min blick på honom i några sekunder innan Mikayla tog tag i mig. -''Come on invalid'', retades hon och greppade tag om min arm och hjälpte mig ner till bänken bredvid killen med lockigt hår. Jag log nervöst mot honom när jag satte mig på stolen bredvid. -''Hey'', sa han plötsligt. -''Hi''.

-''What happend?'', frågade han och tittade på mitt ben. Jag flinade. -''Long story''.

-''I've got time'', log han.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Heeej! Här är kapitel 2 som jag lovade! (: Nu har Cassidy & Harry äntligen träffats så nu kommer det att hända massa saker så vad du än gör, följ novellen!!

 

1D

3 april 2014 20:01

Hej jag gillar din 1D novell och vad spännande att Cassidy och Harry har träffat nu i novellen och när kommer nästa del upp? och jag gillar verkligen när det både är Svenska och Engelska!♥♥ och ha en trevlig torsdag! :)kram

liam-louis-niall-zayn-harry-one-direction.bloggplatsen.se

1D Updates

3 april 2014 20:05

Hej! Va roligt att du gillar den! (: Nästa del kommer kanske imorgon, ska se om jag hinner skriva imorgon, annars kommer den upp i helgen tror jag! Detsamma till dig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är uppdateringen lite fram o tillbaka igen men jag jobbar på det ...